Kuntavaalit 2017

Kuntavaalit 2017

maanantaina, syyskuuta 12, 2016

100 läroplans tips

100 läroplans tips 
av Martti Hellström

Översatt av  rektor Fredrik Kullberg, Övermalax skola


1. Starta läsårets första lektion med ett ämne som du är intresserad av. Inspirationen sprider sig.
2. Börja skoldagen med en nyhetsöversikt. Vad händer i världen? Vad tänker eleverna?
3. Kom överens om gemensamma regler i klassen. På vilket sätt får vi alla att må bra
och lära sig? Gör upp nya överenskommelse vart efter ni stöter på konflikter.
4. Inred klassen tillsammans. Fundera på vilka möbler som behövs i klassen. För bort
det som inte behövs.
5. Ge som läxa att lösa ett vardagsproblem. Hjälp får användas.
6. Låt eleverna lära dig något som du inte kan.
7. Låt eleverna välja en plats där de jobbar – på golvet, i korridoren. Låt eleverna röra
på sig.
8. Låt eleverna lära sig med händerna – inte bara med hjärnan.
9. Ge alternativ åt eleverna.
10. Ge i uppgift åt eleverna att sätta upp ett mål för dagens/veckans/månadens arbete:
Vilken färdighet skall hen öva sig på? Gå genom målen och skriv upp dem. Ge positiv
feedback åt var och en i slutet av dagen.
11. Ge eleverna uppgifter av varierande svårighetsgrad.
12. Ge varje elev individuell och uppmuntrande feedback i slutet av dagen.
13. Ge uppgifter som inte har något rätt svar.
14. Ge uppgifter där eleven kan gå framåt i egen takt.
15. Ge uppgifter som kan göras individuellt eller i grupp.
16. Ge frivilliga läxor. Kom ihåg att gå igenom dem följande dag och beröm de som gjort
den.
17. Utvärdera som avslutning på dagen hur bra skoldagen har varit. Fundera hur ni
konkret kunde göra den ännu bättre.
18. Fråga efter elevernas åsikter.
19. Skriv upp en målsättning för dagen på tavlan. Utvärdera i slutet på dagen hur väl
målsättningen uppfyllts.
20. Starta en sluten blogg i klassen.
21. Före du börjar undervisa någonting nytt så samla på tavlan det eleverna redan vet
om ämnet. Gör en begreppskarta som byggs ut vartefter eleverna lär sig mera.
22. Fåna er.
23. Om du ger läxor, be eleverna skriva ner frågor. De kan sedan ställa frågorna till varandra eller till dig.
24. Be eleverna gruppvis bläddra i sina läroböcker och berätta om en särskild del av boken och vad författaren har tänkt att skall gås igenom.
25. Om en elev uppför sig dåligt prata med eleven enskilt. Fråga eleven varför hen tror att beteendet inte accepteras.
26. Om du får en elev med invandrarbakgrund i din klass ta reda på elevens kulturella bakgrund. I en del kulturer har eleverna inte möjlighet att vara flexibla om skolans principer bryter mot familjens övertygelse. Alla elever får t.ex. inte sjunga eller lyssna på vilken musik som helst. Att röra en person av ett annat kön kan vara förbjudet.
27. Om du får en ny klass, be eleverna fundera på vad de skulle vilja veta om dig.
28. Om du har en ny klass be eleverna presentera varandra.
29. Om ni har grupparbete berätta vilken egenskap som ni samtidigt tränar (t.ex.
uppmuntran, att hjälpa andra...).
30. Om det under lektionen uppstår en konflikt ta en timeout och öva er på att
förhandla.
31. För att kunna hålla en positiv inställning, försök hitta positiva saker i allting.
32. Ordna din undervisning så att så få som möjligt behöver känna att de misslyckas.
33. Ordna naturliga situationer för eleverna där de får hjälpa varandra.
34. Fundera på de situationer där det förra läsåret uppstod konflikter. Kom tillsammans
på idéer för hur dessa i fortsättningen kan undvikas.
35. Beröm hela klassen. Berätta hur fantastisk den är.
36. Hitta på små ansvarsuppgifter som eleverna sköter turvis.
37. Fundera i grupper på vad eleverna minns från förra läsåret. Ge olika uppgifter åt varje
grupp: Vad hade de nytta av att lära sig? Vilka var höjdpunkterna? Vad var tråkigt?
Vad vill de inte göra detta läsår?
38. Berätta på förhand vad som krävs för att klara av en uppgift och hur eleverna
bedöms.
39. Berätta för eleverna vilken egenskap du själv tränar på och be eleverna berömma och
uppmuntra dig när du lyckas.
40. Koncentrera dig speciellt på elever du inte annars uppmärksammar.
41. Skriv ett positivt meddelande på Wilma till elevens/elevernas föräldrar. Beröm deras
barn.
42. Pröva på gemensamt lärande när ni går igenom ett särskilt stycke i boken. Ge varje
elev ett eget avsnitt som den redogör för i grupp. Alla i gruppen har olika avsnitt.
43. Skriv en lista på olika sätt att lära sig och diskutera vilka sätt eleverna tycker fungerar
bäst. Pröva på de olika sätten.
44. Samla idéer för hur man kan bidra till en hållbar utveckling.
45. Skriv en lista på saker eleverna vill lära sig. Låt dem lära sig dessa.
46. Samla en kunskapsbank: vilka särskilda kunnande har de enskilda eleverna med vilka
de kan hjälpa andra elever.
47. Skriv en lista på vilka egenskaper en god kompis har.
48. När ni börjar med något nytt, fundera samtidigt på vilka andra källor ni kan använda
förutom läroboken. Lär ut källkritik.
49. När ni börjar med något nytt, be eleverna fråga sina föräldrar på vilket sätt de haft
nytta av det de lärt sig om ämnet. Skriv en nyttolista.
50. När du ger eleverna i uppgift att skriva en uppsats eller t.ex. göra ett bildkonstarbete,
berätta på förhand vad som krävs för ett visst vitsord.
51. Be eleverna komma med ett läsårslöfte (fotografera eller filma). Titta på dessa i maj.
52. När du ger eleverna en uppgift, berätta vilken kompetens som tränas.
53. Om det uppstår en konflikt, sätt energin på att hitta en lösning. Det viktigaste är inte
alltid att hitta någon skyldig.
54. Bjud in rektorn för att berätta för eleverna om hens önskemål.
55. Använd smarttelefoner, plattor och datorer till sådant som man inte kan göra lika bra eller alls med andra hjälpmedel.
56. Lek.
57. Skapa ”skräddarsydda möjligheter att lyckas”: små uppgifter som alla direkt kan
lyckas direkt med.
58. Gå ut med eleverna på rast. Observera ifall någon elev hamnar utanför leken eller
diskussionen.
59. Vilka råd skulle du ge till en förstaklassist? Samla 10 tips och ge dessa till dem.
60. Minimera ditt eget prat. Skriv instruktioner på tavlan.
61. Ge eleverna en kopia på läroämnets läroplansinnehåll.
62. Skapa ad hoc-grupper (ad hoc = för ett särskilt ändamål) och ge gruppen en uppgift
där grupparbetet har ett mervärde.
63. Planera uppgifterna så att det finns alternativ för eleverna.
64. Planera uppgifterna så att de kan lösas i grupp.
65. Dramatisera sommarens/ledighetens höjdpunkter.
66. Lär eleverna ett gott beteende per dag (säga förlåt, säga hej, berömma någon...)
67. Lär dig elevernas namn (på förhand).
68. Sätt ett nytt ämne på programmet redan från första skoldagen.
69. Ta reda på vad eleverna är intresserade av och vad de har för intressen. Dra nytta av
den kunskapen.
70. Ta i bruk en loggbok, elektronisk eller i pappersform. Skriv i loggboken läxor, prov och
provvitsord. Be eleverna i slutet av veckan skriva plus och minus från veckan som
gått. Be eleverna fokusera på vad de lyckats med.
71. Håll olika sorters prov. Låt t.ex. eleverna skriva prov där det är tillåtet att använda
läroboken.
72. Se till att du varje dag säger något uppmuntrande till alla elever.
73. Håll en lektion utomhus, eller på något annat ställe än i klassrummet.
74. Håll pauser på lämpliga ställen. Lyssna på lugn musik och låt fantasin skena iväg.
75. Fundera tillsammans på hur man kunde använda IKT i den uppgift som eleverna fått.
76. Fundera tillsammans på vem eleverna kunde visa sina alster för. Vem kunde de i sin
tur lära? Vem skulle ha nytta och glädje av det?
77. Fundera tillsammans på varför vi i Finland går i skola. Vad tänker eleverna? Eller
föräldrarna?
78. Be eleverna ge feedback åt dig. Vad lyckades du med när du organiserade uppgiften?
Vad skulle du kunna hitta på för intressant i framtiden?
79. Be elever som har en smarttelefon att ta reda på saker med hjälp av den.
80. Be eleverna skriva en lista på goda egenskaper för en lärare. Anamma dem.
81. Be eleverna hämta fem saker till skolan (bilder, leksaker, böcker...) som är viktiga för
dem.
82. Be en lärare besöka klassen. Undervisa tillsammans.
83. Be skolhälsovårdare, psykolog eller kurator att komma till klassen och berätta om sitt arbete och hur eleverna kan nå dem.
84. Fundera tillsammans på vilka saker i skolan eleverna gläds åt.
85. Fundera med eleverna i slutet på dagen: Vad lyckades? Vad lärde vi oss? Vad var
verkligen viktigt av det vi lärde oss? Vad måste eleverna lära sig mera av?
86. Prova på andra sätt att lära sig och skriv ner era erfarenheter.
87. Kom på förhand överens om hur ni löser konflikter.
88. Planera ett äventyr tillsammans.
89. Planera veckans program tillsammans. Funder med eleverna hur de så bra som
möjligt skall lyckas med uppgifterna.
90. Observera dig själv. Agera så att eleverna känner glädje, lugn och trygghet.
91. Observera på vilket sätt ni använder lektionstiden effektivt. Hur mycket tid lägger ni
på yrande (sähläämiseen)?
92. Ge uppgifter som föder nytta och glädje.
93. Texta när du själv skriver.
94. Ha en förslagslåda i klassen. Gå regelbundet genom förslagen.
95. Gör upp läsordningen tillsammans med eleverna. Vilka ämnen på vilken plats i
schemat? Motivera valen.
96. Ha vänelever i andra klasser.
97. Välj tutorer till nya elever i skolan.
98. Gör en presentation åt eleverna i årskurs 1.
99. Skapa inte grupper enligt kön utan enligt andra kriterier (födelsemånad, längd,
hårfärg).
100. Gör inte uppgifterna för eleverna. Hjälp eleverna att göra själv, be eleverna
hjälpa varandra.

Ei kommentteja: