Sunnuntain lehdessä on juttu, jossa haastateltiin myös minua. Kari Uusikylä oli ilmiantanut minut. Pääsin ihan otsikkoon saakka. Koko juttu löytyy osoitteesta;
https://www.svd.se/lektor-mycket-kritisk-ar-sveriges-stora-skolmisstag
Tässä oma oikolukemanimosuuteni:
.....
Här får hon medhåll av Martti Hellström, tidigare undervisningsråd, grundskolerektor och numera lektor i didaktik vid Helsingfors universitet.
– Sveriges stora misstag har varit de privata skolorna, som inneburit att skillnaderna mellan skolor är ganska stora. Den idén ska vi inte ta efter och det finns forskning som visar att det är en farlig väg att gå.
Hellström, som ägnat över 40 år av karriären till att förkovra sig i grundskoleväsendet, tror inte heller att den nya läroplanen i framtiden kommer att bidra till ytterligare försämrade Pisa-resultat. Det är den som betonar sju ”mångsidiga kompetenser”, bland dem sådant som entreprenörskap, digital och vardagskompetens, och förmåga att bidra till en hållbar framtid. Den talar också om hur lärare ska vara mer handledare än lärare, om att eleverna ska vara mer aktiva i att själva söka fram kunskap och om hur allt detta ska ske mindre via katederundervisning och mer genom ”mångsidiga inlärningsmiljöer”.
Det här, tyckte kritikerna redan 2016, var att likna vid bland annat den svenska ”flumskolan” och talades om att man lanserar visioner, som saknar reell förankring i skolvärlden. Några år efter att reformen trädde i kraft, så lyfter kritikerna bland annat fram att tanken om de ”självstyrda eleverna” på en del håll gått alldeles för långt.
– Vårt system baserar sig på autonomi där systemet litar på att skolan implementerar den nya läroplanen. Problemet har varit att den, som i sig varken är särskilt omvälvande eller dålig, är skriven på ett så abstrakt sätt att det har uppstått svårigheter att tolka den, säger Hellström.
Lyckligtvis, tillägger han, är en stor del av den finländska lärarkåren konservativ.
Varför menar du att det är bra att de är konservativa?
– De är inga extrema människor som drar saker till sin spets. Eleverna använder, i motsats till vad många verkar tro, fortfarande böcker, häften och pennor. När ma
n också använder gammaldags metoder så är det inte så farligt för de elever som kanske inte är så aktiva och självständiga som den nya läroplanen kanske delvis förutsätter.
Inte heller han är orolig över att den finländska skolan skulle ha drabbats av någon slags modern dekadens, oberoende av läroplanskritik eller Pisa-raset.
– Nu vet jag att lärarutbildningen i Finland, i motsats till Sverige, är väldigt attraktiv och hos oss är det bara var tionde som ansöker som kommer in. Det innebär att vi kan gallra ut de mest motiverade studerandena.
Samtidigt är det ett faktum att den finländska disciplinen börjat sacka efter och det syns i skolan.
– Det är ett problem. Alla familjer tar inte uppfostringsansvaret på allvar och låga lönenivåer gör att förskolan saknar kompetenta lärarresurser. Det finns lärare i grundskolans första klasser, som säger att de aldrig har haft så svåra barn och det beror på att barnen inte har fått hjälp i tid. Alla hem har nämligen inte resurserna att hjälpa sina barn och den finländska grundskolans kärna har alltid varit att den har klarat av att jämna ut eleverna, oberoende av vilken bakgrund de kommer från. Den utjämningen behöver resurser, som inte funnits de senaste åren.
– Från 2012 till 2019 har regeringarna skurit bort uppemot två miljarder euro från skolsystemet. Det här är nedskärningar, som syns med fördröjning.
Fördröjning är det också i de effekter den nya läroplanen har på elevernas inlärning och kunskap, eftersom det dröjer några år innan de som omfattas av den är uppe i Pisas testålder.
Hän on työskennellyt uutistoimittajana Hufvudstadsbladetissa Helsingissä, Svenska Dagbladetin avustajana Helsingissä ja vuodesta 2016 freelancerina. Björkqvist on vakiovieras radio-ohjelmassa Eftersnack ja on ollut mukana Aamu-TV:n perjantaipaneelissa Jälkiviisaat.
Hän sai vuonna 2010 Euroopan Unionin journalistipalkinnon ja 2011 Midaspalkinnon reportaasistaan "Det oönskade folket", joka käsitteli itäeurooppalaisia romaneja.
Keväällä 2014 sai Ruotsalaisessa teatterissa ensi-iltansa näytelmä Kvinna till salu jossa Björkqvist oli yksi kirjoittajista. Näytelmä sai suomenruotsalaisen näytelmäkirjailijapalkinnon 2014 Syksyllä 2015 Björkqvist sai vuoden Fredrika Runebergin stipendin ja vuonna 2017 hänelle myönnettiin Topeliuspriset.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti